Flygbasjägarna firade 2008 25 år som förband. Ett relativt ungt förband i det svenska försvaret, men med en omfattande historia.

Genom åren har mycket förändrats och en del av detta belyses på dessa sidor. Kvarstår gör ändå framförallt två saker: de välutbildade och välmotiverade soldaterna och nyttjandet av hunden som sensor, ett verktyg användbart i många uppgifter.

Flygbasjägarna bildades 1983 då man införde Bas90-systemet i flygvapnet. FbjS har sedan starten varit utbildningsplattform för hela Flygvapnets behov av Flygbasjägare i krigsorganisationen.


I det gamla systemet (Bas60) var en basbataljon tätare grupperad och försvarad av vaktplutoner som grävde ner sig i motståndsnästen vid viktiga objekt.

Då flygammunitionsutvecklingen medförde att en sådan bas var alldeles för sårbar för flyganfall utvecklade man Bas90- systemet. Bas90-systemet innebar i korta ordalag att man spred ut personal, flygplan och andra viktiga objekt över en stor yta.
 Den nya spridningen skulle göra det svårare att slå ut en flygbas från luften. Istället ökade behovet av skydd från fientliga sabotagepatruller och möjligheten att inhämta information om säkerhetshotande verksamhet i det stora bataljonsområdet och vid alternativa baser.

Idag har man lämnat Bas90 och arbetar med ett koncept som heter Flygbasbataljon /T, där T står för transportabel. Här är rörlighet prioriterad. Se mer under Flygbasjägarna och på F17 hemsida.

 


Ak5 har länge varit huvudbeväpning, även innan uniformssystemet M90 infördes. Flygbasjägarna var även bland de första att pröva och införa Ksp90, FN minimi 5,56.


En del saker förändras genom åren, medan mycket annat är sig likt. Det är detta som för oss samman.